Han är snål

Har du personer runt dig, som aldrig bjuder på något? Eller är DU den som får ångest av att spendera pengar på andra? Så kan du hantera snålhet både hos andra och dig själv! Spara artikel För att spara den här artiklen måste du vara inloggad Logga in på ditt konto eller Skapa ett konto kostnadsfritt Annons De flesta av oss har stött på överdriven sparsamhet: Väninnan som plötsligt ska på toaletten när notan ska betalas, kollegan som lånar pengar till en gemensam present och som inte betalar tillbaka sedan — eller gästerna som hälsar på i flera dagar, äter och dricker, utan att erbjuda sig att bjuda på fika på utflykten.

Min man är snål och egoistisk

Det ingår i vår kultur att det ska finnas en ömsesidighet i givandet och tagandet. Det är ju bland annat så vi visar andra att de är viktiga för oss, säger psykoterapeuten Henriette Boysen. Det är framför allt när vi uppfattar att en person har ekonomisk möjlighet att dela med sig, men väljer att inte göra det, som vi uppfattar hen som snål.

Inte om vi vet att personen har det ekonomiskt knapert. Men vad är egentligen snålt? Och hänger ihop med vår uppväxt och erfarenheter genom livet. Vissa som är mycket givmilda kan uppfatta en person, som inte är fullt lika generös, som snål.

Medan andra, som håller igen mer, kan uppfatta samma person som generös. Vi utgår ifrån oss själva när vi bedömer andra. Annons Vad beror snålhet på? Ens föräldrar kan till exempel ha ställt för höga krav på att man ska dela med sig av leksaker och annat till andra.

Får man aldrig ha något för sig själv lär man sig att det man har lätt kan tas ifrån en. Något som kan skapa ett behov av att roffa åt sig och inte vilja dela med andra. På det sättet försöker man få en känsla av kontroll. Läs också: Kaffe — vad din kopp säger om din personlighet En annan orsak till snålhet kan vara att man vuxit upp med föräldrar som ständigt förväntat sig tjänster i gengäld när de gett en saker.

Det kan skapa ett starkt behov av att känna sig självständig. Man kan bli så sparsam att man varken unnar sig själv eller andra något. Överdriven sparsamhet under uppväxten kan också göra att man blir snål som vuxen. Annons Snålhet kan skada hälsan, enligt en australisk undersökning.

Och att känna att man inte har råd att dela med sig — även om man faktiskt har det i realiteten. Det är starka drivkrafter bakom. Det skapar i sin tur en rädsla, där man får ångest av beteenden som stärker ens relationer, som att bjuda hem folk på middag, köpa en extra kopp kaffe till kollegan och att låta bli att kräva in den där femkronan man lånade ut när kompisen skulle på toa.

Snålhet skapar social isolering, eftersom det får andra att dra sig undan. När man upplever att man inte får något tillbaka reagerar man nämligen ofta med att känna sig sårad, irriterad och utnyttjad. Man upplever det som att folk plötsligt försvinner och att relationer tar slut utan att man förstår varför.

Annons Snålhet är en form av missbruk, som man inte bara kan sluta med. Rädslan och ångesten finns ju kvar. Vad kan man göra, som snål? Har du förlorat viktiga relationer? Vad kan det bero på? Hur ser ditt beteende ut i olika situationer? Och ge dig själv även i uppgift att ta små steg i att lägga lite mer än du brukar på andra.

Fråga också dig själv: Hur påverkas mina relationer av att jag är mer generös? Man kan också fråga personer i sin närhet, som man har förtroende för, om hur de uppfattar en. Det kan vara svårt att erkänna för sig själv att man beter sig snålt, eftersom det anses som så fult i vår kultur.

Läs också: Det säger din sittställning om din personlighet Annons — Men för att kunna förändra sitt beteende måste man först erkänna problemet. Vågar man vara öppen gentemot andra får man ofta sympati och medkänsla tillbaka. Hur kan man göra om man drabbas av snålhet?

Det du kan göra är att förklara i jag-form hur olika situationer som uppstått påverkat dig. Då blir det lättare för personen att förstå att hens beteende faktiskt påverkar andra. Och påminn dig om att det inte handlar om att personen inte värdesätter dig, även om det lätt kan kännas så.

Fråga gärna dem du umgås med hur de uppfattar dig. Du är på restaurang med vänner och de föreslår att ni ska dela lika på notan. Ni har ätit och druckit för ungefär lika mycket. Du märker att du fick betala lite mer än de andra denna gång, eftersom du valt en något billigare maträtt.

Lägger du mycket tid på att försöka räkna ut hur du kan spara mer pengar, trots att du har en fungerande vardagsekonomi? Har du försökt slippa undan att betala för gemensamma arrangemang, som presenter, blomma till barnens lärare, avfiranden av kollegor och så vidare?

Låter du bli att spendera pengar på dig själv? Diskuterar du ofta småbelopp med andra? Känns det till exempel viktigt att få tillbaka 5 kronor om du lånat ut det till någon? Brukar du tänka ut billigast möjliga mat och vin att servera när du har gäster?

Du behöver nya skor. Får du ont i magen av att göra inköpet? Har det hänt att du lånat pengar, som du inte betalat tillbaka — eftersom den du lånat av verkar ha glömt det?