Men av en brännskada på handens ovansida

Klämskada - Nagelbädden sydd med Caprosyn 10 av 17 Klämskada - Nageln lagd tillbaka på sin plats, fungerar här som skydd för nagelbädden och förhindrar att nagelanlaget växer ihop 11 av 17 Fingertoppsskada med blottlagt ben - Distal fingertoppsskada med blottat ben.

Här går det att försluta defekten a genom att mobilisera vävnad från volarsidan b och suturera längs fingrets laterala kanter c. Tecknat av Per Fredrikson. Benet måste trimmas till en mjuk form samt kanterna snyggas till b för att uppnå ett gott resultat med polstrad fingertopp c.

Ett tydligt exempel på där benet måste kortas! V-snittet har blivit ett Y Amputationer Amputation i DIP-ledsnivå Om amputationsnivån ligger nära DIP leden är det bästa alternativet vanligen att exartikulera, dvs att dela fingret genom leden och sedan trimma ner kondylerna för att få en fint rundad topp.

Man skall korta benet så mycket så att man kan få hudtäckning utan spänning. Det är också bättre att få ärret mer dorsalt för att så långt som möjligt undvika att det utsätts för tryck eller stötar. Den djupa böjsenan dras sedan fram, delas och får sedan retrahera upp i senskidan.

Digitalkärlen bränns av och digitalnerverna dras fram, klipps och lämna att retraheras så att de inte ligger ytligt eller nära toppen. Vi diatermerar också vanligen nervändan i samband med att den delas för att minska risken för utveckling av neurom men om detta råder ej konsensus.

Behandling av dessa skador sker på länsdelssjukhus. Proximala amputationer Proximal amputation av enstaka finger är i Sverige ej indikation för replantation. Obs att detta ej gäller tummen inget finger! Det kan finnas andra speciella skäl till undantag också men och om det råder osäkerhet kring detta så konsultera handkirurg per telefon.

Om replantation är aktuell är tidsfaktorn avgörande för utgången varför omedelbar telefonkontakt med jourhavande handkirurg skall tas. Enstaka fingeramputation oavsett nivå handläggs på länsdelssjukhus. Vid amputation på mellanfalangen är det bra om man kan bevara åtminstone den proximala tredjedelen.

Patienten har då kvar både extensorsenans- och det mesta av den ytliga böjsenans infästning och får då en bra funktion i PIP leden. Är den proximala delen av falangen mycket kort blir nyttan mindre och patienten riskerar att utveckla en flexionskontraktur som är störande.

Om Amputationen är nära PIP leden är det därför ofta bättre att exartikulera, framförallt om det finns tveksamheter kring hudtäckning. Grundfalangens flexion får sedan ske via intrinsic muslerna. Enskilda fingrar replanteras sällan och det gäller särskilt pekfingret vars funktion lätt kan ersättas av långfingret.

Vid replantation är tidsfaktorn och primärt omhändertagande av yttersta vikt för ett lyckat resultat. Amputatet ska inte läggas direkt på is eftersom det kan leda till frysskador som gör det oanvändbart. Om amputatet innehåller muskelvävnad leder ischemin till irreversibel nekros efter timmar.

Brännskada huskur

Ringavulsioner Ringavulsioner är en skada som kräver liknande handläggning som traumatiska amputationer. Skademekanismen är att en ring fastnar i något när patienten hoppar ner från tex ett lastbilsflak. Ringen avulserar mjukdelarna på fingret och cirkulationen skadas.

Ben och senor är i regel intakta men DIP leden kan slitas loss. Behandlingsalternativ innefattar amputation eller mikrokirurgisk revaskularisering. Vid revaskularisering bör detta göras omgående då fingret inte går att hålla kallt.

Digitalnerverna dras ut m. DIP leden är lös och fingertoppen kall och blek. Opererades med mikrokirurgisk revaskularisering och fingret gick att rädda 8 av 8 Ringavulsion - Dorsalt ifrån syns sträckseneapparaten som är intakt Kompartmentsyndrom Allmänt Kompartment syndrom är ett tillstånd där trycket inom ett avgränsat rum överstiger det kapillära perfusionstrycket.

Genomblödning av muskler och andra vävnader inom detta kompartment upphör då vilket leder till vävnadsnekros. Observera att det är perfusionstrycket på kapillärnivå som är avgörande. Därför är palpabla pulsar ingen garanti för att det inte föreligger kompartmentsyndrom.

Kompartmentsyndrom är ett urakut tillstånd eftersom det kan räcka med några timmars nedsatt cirkulation för att irreversibla skador skall uppkomma. Det är i första hand muskulaturen som tar skada. Sådana skador medför i ett längre perspektiv till fibros och kontraktur vilket leder till svårbehandlad felställning och stelhet.

Den primära orsaken är ofta en klämskada, ett slag eller ett yttre tryck. En inte ovanlig orsak är att en medvetslös eller kraftigt berusad person har legat och tryckt med huvudet mot underarmen. Det kan också vara en fraktur eller inre blödning som är orsaken till att trycket ökar.

När trycket ökar kan skada uppstå som i sin tur ger ökad cellpermeabilitet vilket leder till ödem som i sin tur ökar trycket och en självgenererande ond cirkel uppkommer. Behandling Behandlingen är att det avgränsade rummets väggar, dvs. Många gånger sväller då musklerna fram och huden kan inte slutas.

Man får då dra ihop såret så gått det går utan för mycket spänning för att sedan sluta såret när musklerna svällt av. Det finns även teknik för att hålla ihop och successivt sluta sårkanterna mha av ståltråd eller elastiska band. Hudtransplantat kan senare behövas.

När det gäller underarmen finns tre kompartment och både extensor och flexormuskulatur kan drabbas. I handen finns ett tiotal slutna kompartment som alla måste öppnas kirurgiskt om kompartment syndrom misstänks i denna region. Svårigheterna med kompartment syndrom ligger i diagnostiken.

Smärtor efter trauma kan vara svårtolkade. Oproportionerligt svåra smärtor som svarar sämre än förväntat på opioider eller annan stark analgetika är det viktigaste tecknet. Kan misstanken om kompartmentsyndrom inte motbevisas är behandlingen definitionsmässigt kirurgisk.

Fynd som stärker misstanken är ökande smärtor vid högläge. Om smärtorna främst beror på ödem och svullnad minskar de när extremiteten höjs om det däremot föreligger kompartmentsyndrom ökar smärtorna till följd av att perfusionstrycket minskar vid elevation.

Muskulaturen i området är hård och spänd, detta ger också semiflekterade fingrar där man får en uttalad smärtreaktion när man passivt försöker sträcka dem. Parestesier eller känselnedsättning av nerver som passerar genom aktuellt kompartment kan förekomma men det är ett sent och osäkert tecken liksom färgförändringar av huden.

Inget avseende skall fästas vid artärpulsationer. Det finns mätutrustning för att kontrollera vävnadstrycket som med hjälp av nål som sticks ned i aktuellt kompartment. Det kan vara svårt att veta om nålens placering ligger rätt placerad och även andra tekniska svårigheter kan föreligga som gör mätvärdena osäkra.

Därför bör mätning främst utföras för att stärka misstanken såvida de inte är helt tydliga. Mätning är framförallt av värde på patienter som inte kan medverka vid undersökningen exempelvis pga. Ett tryck på över mm Hg talar för kompartmentsyndrom och det gör även ett tryck inom 30 mmHg av diastoliskt tryck.

Det senare är framförallt av värde i sövda patienter på IVA med låga blodtryck.