Är joner molekyler

Konton Joner I den här artikeln går vi igenom hur joner bildas, hur de namnges och vad deras laddning beror på. Innan du läser den här artikeln bör du ha läst artikeln om atomer och underartikeln om elektroner. Ett sätt att få ädelgaskal I artikeln om atomer berättade vi att atomer per definition alltid är oladdade, det vill säga att de alltid innehåller lika många elektroner som protoner.

Ett sätt att uppnå detta för en atom är att göra sig av med överflödiga elektroner eller genom att ta upp så många elektroner som saknas. Som exempel kan vi titta på metallen litium atomnummer 3 som har två elektroner i K-skalet och en i elektron i L-skalet som är litiums valensskal.

Naturen strävar dock efter att litiumatomen ska bli av med valenselektronen och på så vis likna ädelgasen helium se tabellen nedan över de båda ämnenas elektronskal. Om detta sker får litiumatomen totalt sett två elektroner, vilket leder till att den får ett underskott av elektroner om vi jämför med antalet protoner som fortfarande är tre.

I och med detta är litiumatomen inte längre någon atom eftersom atomer per definition alltid är oladdade som helhet. Men om det inte är en atom, vad är det då? Joner och hur de namnges Atomer som har blivit laddade kallas i stället för joner.

En jon kan antingen vara positivt laddad färre elektroner än protoner eller negativt laddad fler elektroner än protoner. En jon med positiv laddning namnges genom att man tar namnet på det motsvarande atomslaget i vårt fall litium och lägger på ändelsen -jon.

Vår positivt laddade jon är alltså en litiumjon.

Vad är en jon

Om man i stället har att göra med en negativt laddad jon använder man en del av atomslagets latinska eller svenska namn och lägger därefter på ändelsen -idjon. En negativ jon av atomslaget klor kallas till exempel kloridjon medan en negativ jon av atomslaget syre kallas för oxidjon.

Ska man skriva jonen med kemiska beteckningar tar man det motsvarande atomslagets beteckning i vårt fall Li och skriver laddningen med upphöjda tecken till höger om denna. Elektroner kan inte försvinna Låt oss nu gå tillbaka till litiumatomen.

Ett exempel på ett atomslag som kan tänkas ta upp vår litiumatoms elektron är fluor atomnummer 9. En fluoratom har 2 elektroner i K-skalet och 7 stycken i L-skalet. Detta innebär att den bara behöver en elektron extra för att få likadana elektronskal som ädelgasen neon se tabellen nedan.

Vi känner nu till ett atomslag som gärna avger en elektron och ett annat atomslag som gärna tar upp en elektron. Låter vi litium reagera med fluor är det alltså inte så svårt att lista ut vad som händer — litiumatomerna avger sina valenselektroner och fluoratomerna kommer att ta upp dem: Detta kommer att lämna oss med en positivt laddad litiumjon och en negativt laddad fluoridjon: Övningsuppgifter Nedan följer ett gäng övningsuppgifter på det du hittills har lärt dig.

Tänk på att det viktigaste inte är att du ska klara dem direkt, utan att du ska förstå konceptet när du läser det rätta svaret. Uppgift 1Svar Vilken laddning har följande partiklar?