Solen går inte upp på 40 dygn

Lite mer om diagrammen Definition på skymning och gryning Övergången mellan dag och natt kallas för skymning och den mellan natt och dag för gryning. En planetatmosfär är förutsättningen för att det ska kunna bli en gradvis övergång mellan dag och natt.

Det är atmosfären som sprider solens ljus en bit in över områden där solen redan har gått ner. Jag brukar oftast jämföra den svenska, engelska och tyska varianten och ibland kollar jag även upp, vad som skrivs på den danska eller norska utgåvan.

På tyska Wikipedia står det till min förvåning en annan definition. Där påstås det att den nautiska och astronomiska skymningen gäller från solnedgång tills solen befinner sig 12 respektive 18 grader under horisonten. Jag däremot föredrar definitionen som finns på bland annat på engelska Wikipedia, alltså att de olika nivåerna inte överlappar varandra se även grafiken nedan.

Man avser däremot inte tiden som solen t. Skymningens och gryningens varaktighet beror både på breddgraden som du befinner dig på och årstiden solens deklination eller avstånd från himmelsekvatorn. Båda avgör hur flackt eller brant solens bana är nära horisonten.

Vid ekvatorn går solen rakt upp och ner — därför varar skymningen och gryningen kortast där och den varar allt längre ju längre norrut man kommer. Speciella förhållanden blir det på höga nordliga latituder och extrema förhållanden vid jordens nordpol.

Inte någonstans på jorden vara skymningen eller gryningen kortare — eller övergången mellan dag och natt sker långsammare om man inte befinner sig vid ekvatorn. Vid ekvatorn Skymningens och gryningens varaktighet vid ekvatorn Vid ekvatorn varar skymningen och gryningen som kortast på jorden.

Redan lite drygt 20 minuter efter solnedgången behöver du tända en lampa utomhus för att kunna fortsätta läsa en bok. Och efter 45 minuter är det mörkt ute i mars och september. I juni och december dröjer det 4 minuter längre. Himlen är då dock inte kolsvart än.

Polarnatt sverige

Det dröjer minuter efter solnedgången tills himlen har blivit helt mörkt och den astronomiska skymningen slutar. Varför varierar varaktigheten vid ekvatorn? Enbart vid vårdagjämning och höstdagjämning passerar den horisonten och alla andra höjdlinjer lodrätt.

Vid vintersolståndet och sommarsolståndet passerar solen den matematiska horisonten visserligen lodrätt men inte alla andra höjdlinjer. Ju längre ifrån horisonten man kommer ju mer böjd blir banan. Vinkeln blir flackare och därmed blir vägen som solen måste tillryggalägga allt längre.

Det är oftast denna effekt som man får läsa om som förklaring till varför det dröjer längre — en flackare vinkel. Men det finns även en annan effekt som man oftast inte tänker på. Solen rör sig snabbast på himlen när den befinner sig på en storkrets som himmelsekvatorn — där den just vid vårdagjämningen och höstdagjämningen befinner sig.

Ju längre ifrån himmelsekvatorn solen befinner sig, ju långsammare rör den sig över himlavalvet. Skulle den kunna nå en av himmelspolarna skulle den inte röra sig alls. Det är som med polstjärnan som nästan står stilla på himlen. I grafiken antyds denna effekt genom markeringen hur långt solen hinner på en timme.

Det är alltså två effekter som förstärker varandra. På 38 graders nordlig latitud Skymningens och gryningens varaktighet på 38°n På vägen mot nordligare breddgrader ändras varaktigheten till en början ganska långsam. Varaktigheten är längre vid sommar- och vintersolståndet — men det skiljer en del mellan dem — de är inte symmetriska längre.

Mer om själva diagrammet kan du läsa längst ner i artikeln. Söder om den blir det helt mörkt på natten året om, norr därom däremot inte. Det vill säga den astronomiska skymningen slutar och den astronomiska gryningen börjar året runt och de skiljs åt med en period av helt mörker.

Övergången mellan det blå och det vita område markerar nattens halva längd. Vid vårdagjämningen och höstdagjämningen börjar det vänder 6 timmar efter solnedgången — det är då solen står som djupast under horisonten — för hela natten varar ca 12 timmar.

Vid sommarsolståndet når solen precis 18 grader under horisonten efter ungefär 3 timmar och 55 minuter. Det är då halva natten har gått och det börjar vända. Solen är därefter då åter på väg upp mot horisonten igen. Söder om den slutar den nautiska skymningen och börjar den nautiska gryningen året runt, norr därom däremot inte.

Övergången mellan det blå och det vita område markerar åter nattens halva längd. Vid sommarsolståndet når solen precis 12 grader under horisonten efter ungefär 3 timmar och 20 minuter.