Är en störande typ

Kort introduktion till stödet Hantera störande och oroliga beteenden i undervisningen Texten tar upp hur du kan hantera störande och oroliga beteenden när de uppkommer. Innehållet behandlar mindre och mer allvarliga beteenden. Den här sidan är en del av materialet Stöd för ledarskap i undervisningen.

Texten är framtagen av Martin Karlberg, lektor vid Uppsala universitet och Jonas Nilsson, förstelärare. Stöd för ledarskap i undervisningen Mindre allvarliga överträdelser mot skolans förväntningar och regler I texten "Förebygg störande och oroliga beteenden" beskrevs hur du kan förebygga förekomsten av störande och oroliga beteenden.

I denna text beskrivs hur du kan hantera störande och oroliga beteenden, när de uppkommer. Först behandlas mindre allvarliga beteenden och därefter mer allvarliga beteenden. Som du säkert inser kan det vara svårt att dra en tydlig gräns mellan mindre allvarliga och mer allvarliga överträdelser mot skolans förväntningar och regler.

Vi gör trots detta ett försök. Till mindre allvarliga överträdelser mot skolans förväntningar och regler räknas exempelvis att elever stör andra elevers arbetsro, använder ett oacceptabelt språk och säger emot vuxna. Mildare former av bus och retningar kan också räknas hit.

När elever beter sig på detta sätt kan du i stort sett bete dig på två sätt: reagera eller inte reagera. Att inte reagera alls när en elev stör kan tyckas vara märkligt och svagt. Det kan emellertid vara en effektiv strategi. Ibland stör elever för att få uppmärksamhet från dig, och när du ger dem uppmärksamhet ökar risken för att eleverna kommer att fortsätta att störa.

Ibland kan elever störa undervisningen för att trotsa dig och provocera fram en känsloreaktion. Ett sådant beteende är givetvis inte godtagbart, men det mest effektiva sättet att hantera denna typ av provokationer kan vara att inte låtsas om dem.

Låt situationen bestämma ditt agerande Det kan vara på sin plats att påpeka att det inte alltid är mest effektivt att låta bli att uppmärksamma elever som stör. Det finns dock situationer då det verkligen är klokt att låta bli att uppmärksamma elever som bryter mot skolans förväntningar och regler, och det är då din tillsägelse eller tillrättavisning riskerar att störa övriga klassen men än vad eleverna gör.

Även om tillrättavisningar är som mest effektiva när de kommer omedelbart efter att eleven har stört, kan det i denna typ av situation vara klokt att vänta med tillrättavisningen till senare, när du inte stör klassen med din tillsägelse.

Var tydlig med vad skolan förväntar sig Ett vanligt, och ofta effektivt, sätt att hantera elever som bryter mot skolans förväntningar och regler är att läraren ger eleven en tydlig instruktion om hur skolan förväntar sig att eleverna ska bete sig.

Ni vill ju att de ska lyssna på er när ni talar. Det syns verkligen på resultatet. Jag lovar att det ökade din koncentration. Det är en viktig egenskap. Om eleven trots detta inte följer instruktionen bör eleven få någon typ av konsekvens, exempelvis att eleven får byta plats i klassrummet, att eleven får lämna klassrummet, att eleven får kvarsittning eller att läraren kontaktar elevens föräldrar.

Oavsett vilken typ av konsekvens som du ger eleven behöver den vara både respektfull och vägledande. Detta åstadkommer du genom att behålla lugnet och tala om för eleven vad du förväntar dig i klassrummet. Konsekvenserna bör också vara proportionerliga och milda.

Principen om proportionalitet handlar om att konsekvenserna inte ska vara strängare än nödvändigt. Undvik ogenomtänkta konsekvenser När elever beter sig oroligt eller störande är det lätt hänt att du som lärare blir stressad eller störd och reagerar känslomässigt, exempelvis genom att höja rösten, gå nära eleven eller ta tag i eleven.

Dessa strategier kommer med största sannolikhet att trappa upp konflikten och bör därför undvikas. Negativa, känslostyrda och ogenomtänkta konsekvenser från lärare har visat sig öka oro, bråk och konflikter bland eleverna. Det finns därför goda skäl att undvika ogenomtänkta och stränga konsekvenser.

Genom att du istället behåller ditt lugn ser du till att det inte uppstår en konflikt. Om du är lugn visar du dessutom eleverna att de kan lita på att du kan hantera situationen. Mer allvarliga överträdelser mot skolans förväntningar och regler Mer allvarliga former av överträdelser mot skolans förväntningar och regler kan exempelvis utgöras av allvarliga störningar av arbetsron, kränkande språkbruk, slagsmål, bruk av tobak eller andra droger, vägran att följa uppmaningar, stöld, innehav eller användning av vapen, vandalisering eller förstörelse samt kränkningar eller trakasserier.

Till listan kan även läggas beteenden som fusk, att elever ljuger, skolkar eller kommer för sent, beroende på hur ofta och allvarliga förseelserna är. Så kan du agera vid en allvarlig överträdelse Om du är med om en allvarlig överträdelse mot skolans förväntningar och regler behöver du först och främst bedöma om du kan hantera situationen på egen hand eller ifall du behöver hjälp av fler vuxna.

Du kan exempelvis be en elev hämta en annan vuxen från angränsande klassrum eller ringa till någon i skolledningen. Nästa steg är att försöka se till att situationen inte förvärras. Om du behåller ditt lugn och ger elever tydliga instruktioner om vad de ska göra ökar chansen att de lyssnar på dig.

Om du höjer rösten, tar tag i eleven eller går nära arga eller förtvivlade elever ökar risken för att situationen förvärras. Ifall en elev beter sig på ett sätt som gör att du behöver kontakta elevens föräldrar, kalla till möte eller liknande kan det finnas skäl att avvakta en stund med att påtala konsekvensen.

Många elever upplever sådana konsekvenser som orättvisa och straffande, särskilt om de precis har varit arga eller förtvivlade. Detta kan göra att situationen snabbt blir ohållbar. Din primära uppgift i kritiska situationer är inte att ge en elev konsekvenser.

Din primära uppgift i kritiska situationer är att lugna ner situationen, att se till att alla elever och vuxna är trygga och att se till att ingen gör något som skadar dem själva eller andra. Eskaleringsmodellen Walker, Colvin och Ramsey har utvecklat eskaleringsmodellen, som beskriver hur en kritisk situation utvecklas och hur du kan hantera den.

Modellen består av sex faser men det är inte alltid så att situationen följer de sex faserna i tur och ordning. Ibland kan situationen gå fram och tillbaka mellan de olika faserna. Avsikten med modellen är att öka din förståelse för hur elever kan agera i kritiska situationer och ge dig verktyg för att hantera dessa, både i stunden och i efterhand.

I stunden handlar det om att lugna ner situationen och minska skadorna.

Smutsgul synonym

I efterhand handlar det om du tillsammans med dina kollegor funderar över hur ni kan skapa en skolsituation som förebygger att liknande händelser inträffar igen. Steg 1. Undervisning och lärande pågår som vanligt. Läraren leder verksamheten med hjälp av struktur och förutsägbarhet samt med ändamålsenliga rutiner, förväntningar och regler som är väl förankrade hos eleverna.

Eleven är lugn, samarbetar med kamrater och beter sig i enlighet med skolans förväntningar och regler. Steg 2. Utlösande händelse Ofta består den utlösande händelsen av att eleven inte klarar av att motsvara egna eller andras förväntningar. Det kan exempelvis handla om att eleven inte klarar av att visa det tålamod som behövs i en samarbetsövning, att eleven inte klarar av att hantera en konflikt med en kamrat, att eleven inte klarar av att sitta still och lyssna, att eleven inte klarar av att misslyckas eller att eleven inte klarar av att vara flexibel när rutiner ändras.

Ibland är det mer eller mindre omöjligt att se vad som utlöser stress, ilska eller förtvivlan. Du kan emellertid vara övertygad om att elever inte blir stressade, förtvivlade eller arga utan anledning. Ofta behöver de dessutom din hjälp för att kunna lugna ner sig och återgå till vardagsfasen.

Vad du kan göra för att förhindra en eskalerande situation I direkt anslutning till den utlösande händelsen finns det några saker du kan försöka göra för att förhindra att situationen eskalerar. Säg exempelvis att en elev pratar och stör samt vägrar arbeta med sina uppgifter.

Det finns helt säkert en orsak till att eleven inte arbetar med uppgifterna. Kanske behöver eleven hjälp med uppgifterna eller en repetition av instruktionerna. Det kan också vara så att eleven börjar tappa koncentrationsförmågan eller orken. Det du bör göra i denna typ av situation är att anpassa dina förväntningar på eleven, utifrån elevens förmågor.

Sänk kraven om det behövs och ge det stöd som behövs. Utgå från att elever nästan alltid gör allt de kan för att motsvara sina egna och dina förväntningar och att det nästan alltid är en dålig idé att försöka tvinga en elev att motsvara förväntningarna.

I dessa situationer kommer tvång sannolikt att leda till en konflikt. Även om det skulle vara så att eleven av olika skäl presterar svagt med flit, har du allt att vinna på att ändå agera stöttande, intresserat och nyfiket. Använd problemlösning i tre steg Förutom att anpassa förväntningarna till elevens förmåga kan du försöka använda dig av en enkel problemlösning i tre steg: Lyssna, bekräfta och samarbeta.

I det första steget bör du lyssna på vad eleven försöker kommunicera. Först visar jag dig och sedan visar du mig. Vad säger du om det? Har du något förslag på hur vi kan lösa den här situationen? Steg 3. Eskalering Om du inte lyckas hantera situationen i direkt anslutning till den utlösande händelsen finns en överhängande risk att eleven blir mer stressad, orolig, arg eller förtvivlad.

I denna fas brukar eleven ofta uppvisa ett ofokuserat beteende och ha svårt att arbeta med sina uppgifter. Eleven kan också bli motoriskt orolig och få svårt att sitta still och att hålla fokus. Dessutom kanske du lägger märke till att eleven börjar svara kortfattat och irriterat på frågor.

Alla dessa beteenden är tecken på att eleven inte klarar av att hantera förväntningarna. Anpassa förväntningarna till elevens förmåga Om situationen börjar eskalera bör ditt fokus i första hand vara att hjälpa eleven att behålla kontrollen över sig själv och att lugna ner sig, i syfte att återgå till vardagsfasen.

Det enklaste sättet att göra detta är att anpassa förväntningarna till den förmåga som eleven har för stunden. Det kan innebära att förväntningarna sänks ordentligt, exempelvis att eleven får läsa resten av lektionen, att eleven får en kort paus för att hämta kraft, att eleven får möjlighet till fysisk aktivitet eller att eleven får arbeta med enkla och väl avgränsade uppgifter.

Ge eleven utrymme att lugna sig Du kan också minska elevens stress och starka känslor genom att ge eleven möjlighet att lugna ner sig på en mer avskild plats, exempelvis i ett grupprum. Det är viktigt att notera att elever inte ska lämnas utan tillsyn, i synnerhet inte i denna typ av utsatta situationer.

Behåll ditt lugn När eleverna är stressade och inte klarar av att hantera förväntningarna kan de reagera genom att vägra arbeta, genom att trotsa vuxna, genom att störa andra eller förstöra för andra eller genom att hota vuxna eller kamrater. Även om dessa reaktioner kan tyckas vara destruktiva och orimliga, kan de vara elevernas enda eller bästa strategier för att hantera en ohanterlig situation.

Även om elevens trotsiga och destruktiva beteende kan vara både stressande och provocerande för dig som lärare är det viktigt att du behåller ditt lugn och din kontroll över situationen. Om du tar i med hårdhandskarna, höjer rösten eller hotar med konsekvenser finns det en risk att situationen eskalerar ytterligare.

Dessutom är det ofta skrämmande för andra elever att se att du tappar kontrollen. Ditt främsta uppdrag i den här situationen är att lugna ner situationen, så ni kan återgå till vardagsfasen, och det gör du bäst genom att anpassa förväntningarna och behålla kontrollen över dig själv.

Senare, när situationen har lugnat ner sig kan du, gärna med några erfarna lärarkollegor, fundera över hur ni kan förebygga att liknande situationer uppstår igen. Men är det inte ett tecken på svaghet hos dig som lärare om du försöker sänka kraven, kompromissa och nästan vända ut och in på dig själv i din strävan efter att inte eskalera konflikten?

De har rätt till sin undervisningstid och den kan lätt ätas upp av en eskalerande konflikt.