Vilken smärtstillande medel är bäst för fibromyalgi

Fibromyalgi ont i höfterna

Till läkemedelsfri behandling fogas vid behov smärtstillande läkemedel. Mer information om alternativ för läkemedelsbehandling vid olika smärttillstånd finns i bakgrundsmaterialet «Kivun lääkehoidot aikuisilla»2. Smärtmedicineringen planeras individuellt enligt patientens smärtproblem, övriga sjukdomar, riskfaktorer för dessa och den psykosociala situationen.

Syftet med läkemedelsbehandlingen är att lindra smärtan samt förbättra funktionsförmågan och livskvaliteten. Man strävar efter att också lindra bisymtomen. Vid långvarig smärta används läkemedel med regelbunden dosering. I första hand rekommenderas långverkande preparat.

Vårdresponsen kan enligt läkemedlet framträda först efter flera veckor. Långvarig användning av antiinflammatoriska läkemedel rekommenderas inte. Vid behandling av vävnadssmärta används paracetamol, antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eller en kombination av dessa.

Om deras effekt är otillräcklig kan en mild opioid kombineras med behandlingen. Starka opioider används endast i specialsituationer. Se punkten Principerna för användning av opioider. Vid behandling av neuropatisk smärta kan man använda tricykliska antidepressiva läkemedel, gabapentinoider, SNRI-gruppens antidepressiva läkemedel eller lidokainsalva se tabell «Diagnostiska kriterier för neuropatisk smärta och diagnosens säkerhet Om deras effekt inte är tillräcklig kan man överväga tramadol eller kapsaicinplåster mot perifer neuropatisk smärta.

Vid behandling av fibromyalgi och kroniskt smärtsyndrom är effekten av smärtstillande läkemedel ofta anspråkslös. Betydelsen av läkemedelsfria behandlingsformer framhävs. Arbetsgruppen rekommenderar psykiatrisk konsultation efter en noggrann somatisk undersökning om man misstänker kroniskt smärtsyndrom F I behandlingen av blandad smärta kombineras läkemedel med olika verkningsmekanismer med beaktande av den samtidiga användningens nyttiga och skadliga interaktioner.

Tabell 1. Diagnostiska kriterier för neuropatisk smärta och diagnosens säkerhet Diagnostiska kriterier 1. Läget för den smärta som patienten uppger är neuroanatomiskt konsekvent. Anamnesen tyder på en skada eller sjukdom i det somatosensoriska systemet som man vet orsakar smärttillstånd.

I den kliniska undersökningen konstateras minst ett fynd som tyder på avvikande känselsinne i det neuroanatomiskt konsekventa smärtområdet. Bevis på skador eller sjukdomar i det somatosensoriska systemet fås åtminstone i en tilläggsundersökning, till exempel i bilddiagnostiska undersökningar, neurofysiologiska undersökningar eller hudbiopsi.

Diagnosens säkerhet Eventuell neuropatisk smärta: endast kriterierna 1 och 2 Sannolik neuropatisk smärta: kriterierna 1 och 2 och dessutom antingen 3 eller 4 Säker neuropatisk smärta: kriterierna 1—4 Användning av smärtstillande medel vid vanliga kroniska sjukdomar Andra kroniska sjukdomar, överkänslighet och andra läkemedel som används inklusive egenvårdspreparat och naturpreparat ska alltid beaktas när smärtstillande läkemedel planeras för patienten.

Depression och kronisk smärta förekommer ofta tillsammans. Optimized antide Kompatibiliteten mellan antidepressiva och andra läkemedel och läkemedel avsedda för behandling av smärta ska kontrolleras. Duloxetin, fluoxetin och paroxetin minskar den analgetiska effekten av kodein och tramadol.

Karbamazepin eller rifampicin kan försämra effekten av flera opioider, såsom oxikodon, fentanyl och buprenorfin. Många svampläkemedel och klaritromycin kan påverka opioidernas effekt och biverkningar. Användning av alla antiinflammatoriska läkemedel, även naproxen, medför en ökad risk för akut hjärtinfarkt « Användning av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel ska undvikas hos patienter med artärsjukdom eller riskfaktorer för den.

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel ska undvikas vid hjärt- och njursvikt eftersom de kan förvärra dessa. Antiinflammatoriska läkemedel minskar effekten av läkemedel avsedda för behandling av hjärtsvikt och högt blodtryck. Hos patienter med förhöjd risk för eller som haft en blödning i mag-tarmkanalen ska användningen av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel bedömas mycket noggrant.

Personer med warfarinbehandling ska undvika antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eftersom de orsakar en stor blödningsrisk som inte kan kontrolleras ens med intensifierad INR-uppföljning. Även med nyare antikoagulanter oralt dabigatran, apixaban och rivaroxaban ska användning av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel undvikas på grund av den ökade risken för blödningar.

Även den ökning i INR-värdet som hänför sig till användningen av paracetamol ska beaktas. Samtidig användning av antiinflammatoriska läkemedel och trombocythämmare bör undvikas. Vid njursvikt ska doseringen av gabapentin och pregabalin minskas.

Elimineringen av de flesta opioider avtar när njurfunktionen försämras. Vid retledningsstörningar och hos patienter med lång QT-tid är tricykliska antidepressiva läkemedel kontraindikativa. Dessutom är de kontraindikativa 6 månader efter en akut hjärtinfarkt.

Smärtmedicinering av äldre och multisjuka patienter Särskilt hos äldre personer ska man komma ihåg läkemedelsfria smärtbehandlingar och de ska alltid så långt som möjligt även användas tillsammans med läkemedelsbehandling.

Vid behandling av smärta hos äldre är det skäl att utreda patientens förväntningar och mål, övriga sjukdomar samt det kognitiva och funktionella tillståndet. Fysiologiska förändringar ökar känsligheten hos äldre personer för många smärtstillande läkemedel och därför ska deras doser av smärtstillande läkemedel ofta vara mindre än hos andra vuxna.

Äldre personer har vanligtvis också många andra långvariga sjukdomar och läkemedelsbehandlingar av dessa samt nedsatt njurfunktion, vilket ökar sannolikheten för läkemedlens biverkningar och skadliga samverkningar «Kivelä SL, Räihä I. Iäkkäiden lääkehoito.

Guidance on the man Management of Genom att anpassa dosen gradvis enligt responsen och beakta andra sjukdomar och läkemedel kan man uppnå effektiv smärtlindring. Oral dosering bör alltid rekommenderas när det är möjligt. För behandling av tidvis svår smärta behövs snabbt preparat med kortvarig effekt, men vid kontinuerlig långvarig smärta är det bättre att använda regelbunden medicinering med längre verkningstid «Makris UE, Abrams RC, Gurland B ym.

På grund av biverkningarna av antiinflammatoriska läkemedel bör långverkande doseringsformer övervägas mycket kritiskt hos äldre personer «Makris UE, Abrams RC, Gurland B ym. Läkemedelsbehandlingen av smärta inleds med ett enda läkemedel och med en liten dos så att man följer med responsen och biverkningarna.

Dosen ökas så småningom vid behov. Intervallet mellan inledning av nya läkemedel ska vara tillräckligt långt för att effekten av varje läkemedel ska kunna bedömas «Kivelä SL, Räihä I. Med en kombination av två eller flera smärtstillande läkemedel som doseras med en lägre dos kan man ofta uppnå en bättre effekt och producera färre biverkningar än genom att öka dosen för ett enskilt läkemedel «Abdulla A, Adams N, Bone M ym.

Allmänt taget är undvikande av användning av läkemedel som är olämpliga för äldre och som har en betydande biverkningspotential en bra strategi för att minska problemen med läkemedel. Som förteckning över läkemedel som ska undvikas kan man till exempel använda Beers kriterier «American Geriatrics Society Beers Criteria Up Indometacin ska undvikas hos äldre personer på grund av risken för blödningar i mag-tarmkanalen.

Andra icke-selektiva antiinflammatoriska läkemedel rekommenderas endast kortvarigt och genom att samtidigt använda en protonpumpshämmare i situationer där andra alternativ t. Triscykliska antidepressiva läkemedel ska undvikas vid behandling av smärta hos äldre på grund av den antikolinergiska effekten särskilt hos patienter som har haft konfusion, kognitiva symtom, yrsel eller fallolyckor.

Tricykliska antidepressiva läkemedel kan förvärra symtomen i samband med prostataförstoring urinstopp , förstoppning, risken för retlednings- och rytmstörningar och ögontryckssjukdom. Acute and long Undvik användning av tramadol med tricykliska antidepressiva läkemedel, SSRI-läkemedel, SNRI-läkemedel och moklobemid på grund av risken för serotoninsyndrom.

Se Avstå klokt-rekommendationen «Tramadolin ja serotoniinioireyhtymän riski»5 : Undvik att använda tramadol och andra opioider tillsammans med tricykliska antidepressanter, SSRI-läkemedel, SNRI-läkemedel eller moklobemid. Äldre personer är mer mottagliga än andra för biverkningar av opioider särskilt förstoppning och biverkningar i det centrala nervsystemet , alltså bör användningen av dessa undvikas hos dem.

Om smärtbehandlingen så kräver kan man dock använda opioider, förutsatt att man beaktar de underliggande sjukdomarna och andra läkemedel och börjar med små doser enligt samma principer som i övrigt vid smärtbehandling. Tillsammans med opioidmedicineringen rekommenderas inledning av förstoppningsmedicinering «Kalso E, Paakkari P, Forsell M.

Opioidit pitkäkest Läkemedelsbehandling av smärta hos barn Även läkemedelsfria behandlingar utgör grunden för behandlingen av smärta hos barn. Det finns få forskningsrön om långvarig användning av smärtstillande läkemedel hos barn. Detta är ett problem, eftersom man i brist på forskningsdata ofta är tvungen att behandla barnpatienter med läkemedel som inte har någon indikation för smärtbehandling hos barn eller som inte har försäljningstillstånd för barnpatienter «Lindell-Osuagwu L.

Use of Medicines in Children Många vårdrekommendationer grundar sig på specialisternas åsikter och inte på starka bevis på läkemedlens effekt och säkerhet hos barnpatienter «WHO guidelines on the pharmacological treatment of De smärtstillande läkemedel som undersökts mest hos barn är paracetamol och av de vanliga antiinflammatoriska läkemedlen propionsyraderivat, ibuprofen, ketoprofen och naproxen «Kokki H.

Ketoprofen pharmacokinetics, efficacy, an Nonsteroidal anti-inflammatory drugs for Risks and benefits of Smärtbehandling hos barn inleds antingen med paracetamol eller antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel. Om effekten är otillräcklig kan en kombination av dessa användas.

Opioidbehandling av barn ska inte ges någon annanstans än på enheter som är insatta i smärtbehandling av barn, varvid indikationerna närmast är smärta efter en operation, cancersmärta och smärta i samband med vård i livets slutskede. Opioidbehandling av barn beskrivs närmare i det elektroniska bakgrundsmaterialet «Opioidit lasten kivun hoidossa»6.

Vid användning av amitriptylin och andra antidepressiva läkemedel bör man observera att de har varit förknippade med ökad självmordsförsök och -tankar hos barn och unga samt fientlighet «Hetrick SE, McKenzie JE, Cox GR ym. Newer generati Man känner inte till säkerheten vid långvarig användning av antidepressiva läkemedel samt deras inverkan på barns och ungas tillväxt, mognad och kognitiva utveckling och beteendeutveckling.

Gabapentin är som tilläggsläkemedel indicerad för behandling av epilepsi hos barn som är minst 6 år, men är inte indicerad för behandling av smärta hos barn. Pregabalinets effekt och säkerhet har inte påvisats hos barn eller unga, alltså har det inte godkända indikationer i denna åldersgrupp.

A review of th Acetaminophen use Prenatal p Kontinuerlig användning av alla antiinflammatoriska läkemedel ska undvikas när en graviditet planeras och i första trimestern av graviditeten samt i tredje trimestern från och med graviditetsvecka Kipulääkkeet ja raskaus.

Suom Lääkäril COXselektiva antiinflammatoriska läkemedel är kontraindicerade under en graviditet. Av de antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel som används lokalt absorberas endast en liten mängd läkemedel i blodomloppet.