Vilka är symtomen på diabetes

Viktnedgång Synförsämring Symtomen på typ 1-diabetes visar sig när 70 till 80 procent av de insulinproducerande cellerna inte förmår producera insulin. De första tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland också viktnedgång.

Synförsämring är också ett vanligt symptom då höga blodsockervärden påverkar linsens brytningsförmåga. Ofta sker insjuknandet i typ 1-diabetes snabbt, under några veckor eller månader. Allvarliga störningar i ämnesomsättningen De stora urinmängderna beror på att överskott av socker i blodet utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten.

Törsten är en signal om att vätskeförlusterna är stora och att saltbalansen är påverkad. Tröttheten och viktminskningen beror på allvarliga störningar i ämnesomsättningen, som i sin tur beror på insulinbristen och att energin måste tas från annan källa än glukos.

I dag vet man inte säkert varför immunsystemet, som är till för att försvara kroppen mot infektioner, angriper och förstör de egna insulinproducerande beta-cellerna. Man vet att de insulinbildande cellerna i bukspottkörteln drabbas av en inflammation, men vad som startar inflammationen är inte känt.

Infektioner kan vara en utlösande faktor. Analys av C-peptid i blod ett fragment av ursprungsinsulinmolekylen kan hjälpa till att skilja ut om man har typ 1- eller typ 2-diabetes, med låga nivåer vid typ 1 diabetes och höga nivåer vid typ 2 diabetes.

Symtom typ 2-diabetes Typ 2-diabetes brukar komma smygande. Personen som drabbas kan ha lätt förhöjda blodsockernivåer i flera års tid utan att veta om det. Sjukdomen ger sig inte till känna förrän sockerhalten i blodet har stigit över en viss nivå.

Sjukdomen kan även hållas i schack så länge insulinbehovet inte överstiger kroppens egen insulinproducerande förmåga. Men om insulinbehovet ökar, exempelvis vid kraftig viktuppgång, infektion och stress, så kan den kritiska gränsen passeras och ge symtom från högt blodsocker.

Diagnosen ställs ibland först när komplikationer har uppkommit, som en hjärtinfarkt, men ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll då blodsocker eller socker i urinen undersöks. Levnadsvanor spelar viktig roll Symtomen vid typ 2-diabetes är desamma som vid typ 1, det vill säga ökad törst, stora urinmängder och trötthet.

Arvet har stor betydelse för om man utvecklar typ 2-diabetes. Men det finns även andra riskfaktorer. Levnadsvanor med tonvikt på felaktig kost och fysisk inaktivitet anses spela en viktig roll. Många personer med typ 2-diabetes är överviktiga med ett överskott av fettvävnad på ogynnsamma ställen, som i levern och bukspottkörteln, vilket medför minskad insulinkänslighet och därmed förhöjt blodsocker.

Bukfetma är därför en stor riskfaktor. Andra riskfaktorer är rökning, hög alkoholkonsumtion psykisk stress och hög ålder. Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Diabetes. Vetenskapligt ansvarig: Anna Norhammar, specialistläkare i internmedicin, kardiologi och klinisk fysiologi vid Capio S:t Görans Sjukhus, adjungerad professor i kardiologi och forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Solna.

Riskfaktorer Diabetes blir med tiden ofta en kärlsjukdom. Det förhöjda blodsockret påverkar kärlen i kroppen och på lång sikt kan sjukdomen leda till att både små och stora blodkärl tar skada. Typ 1-diabetes är ett kroniskt tillstånd medan typ 2-diabetes i ett tidigt stadium kan gå tillbaka om orsaken beror på kraftig övervikt och för lite motion och om man då minskar i vikt och motionerar regelbundet och får ökad muskelmassa.

Men benägenheten finns där och sjukdomen kan komma tillbaka med tiden, framför allt om man går upp i vikt eller slutar motionera. Följdsjukdomar vid diabetes Båda typerna av diabetes kan leda till olika följdsjukdomar. Vanligast är sjukdomar i blodkärlen.

Skador i de små kärlen, så kallade mikrovaskulära komplikationer, är typiskt för diabetes och liknar skador som kan uppkomma vid högt blodtryck. Det är vanligt att små kärl i ögon, hjärta, njurar, fötter och ben drabbas av skador.

Följden i ett längre perspektiv kan bli näthinneskada nedsatt syn , nervtrådsskada framför allt i benen som ibland leder till nedsatt känsel och andra problem med fötterna samt njurskador exempelvis utsöndring av äggvita i urinen och högt blodtryck.

Modern diabetesvård har som mål att regelbundet undersöka och följa ögon, njurar, nerver, fötter och hjärta samt blodtryck, sockernivåer och blodfetter — samtliga faktorer som påverkar utvecklingen. Även de större kärlen kan drabbas, så kallade makrovaskulära komplikationer med besvär som fönstertittarsjuka, stroke och hjärtinfarkt.

Vad händer i kärlen vid diabetes? Det som sker i kärlen vid diabetes kan enklast beskrivas med att det förhöjda blodsockret försämrar kärlväggens funktion. Signalsystemet i de viktiga endotelcellerna, som klär kärlens insida, påverkas och kärlen får därmed sämre cirkulation och syresättning.

Ett förhöjt blodsocker ökar även den inflammatoriska processen i kroppen, så kallad oxidativ stress. Diabetestillståndet förändrar både socker- och fettomsättning och blodfetternas sammansättning får en aggressiv form medökad risk förblodfettsansamlingen i kärlväggen aterosklerotiska plack.

Sammantaget påskyndas åderförfettningsprocessen i kroppens kärl, och efter hand uppstår förträngningar och åderförfettning i kärlen. Ett förhöjt blodsocker ökar även risken för proppbildning, samtidigt som blodets egen förmåga att lösa upp proppar påverkas negativt.

Symptomen är matthet, oro, hjärtklappning, svettningar, blekhet samt svimnings- och svaghetskänsla och även förvirring. Vid den här typen av symptom är det viktigt att kontrollera blodsockret för att få en diagnos. Tillståndet hävs med druvsocker, ett glas juice, en banan eller en smörgås.

Om personen är medvetslös krävs sjukhusvård. För högt blodsocker hyperglykemi kan uppstå om det är för lite insulin i blodet i förhållande till kroppens behov. Exempelvis kan detta inträffa vid infektion då ökar insulinbehovet eller om läkemedel inte finns tillgängligt som när insulinpump inte fungerar.

Flera timmar eller dagar med insulinbrist kan leda till ett akut tillstånd som kallas ketoacidos, syraförgiftning. Symptomen är stora urinmängder, röda kinder, törst, trötthet, synstörningar, illamående, kräkning och en acetonluktande andedräkt och förändrat andningsmönster.

Hos barn kan buksmärta vara ett av få symtom på ketoacidos. Behandling på sjukhus är absolut nödvändigt. Vad säger professorn om rörelse? Hur kan det komma sig att svenska folket aldrig har suttit stilla så mycket som nu. Hur kan man enkelt motverka denna stillasittande och tickande bomb för folkhälsan?

Podden bjöd in professor och överläkare Mai-Lis Hellénius för att få svar. Skillnad mellan typ 1- och typ 2-diabetes Diabetes typ 1 och 2 har gemensamma nämnare men skiljer sig åt på flera olika sätt. Sockerhalten i blodet är för hög Diabetes typ 1 och 2 har gemensamma nämnare men skiljer sig åt på flera olika sätt.

Den gemensamma nämnaren för de båda diabetesformerna är att sockerhalten i blodet är för hög eftersom kroppen inte kan använda energin från maten på rätt sätt. Men de skiljer sig åt på flera viktiga punkter, framför allt när det gäller de bakomliggande orsakerna.

Typ 1-diabetes har kallats barn- och ungdomsdiabetes, och innebär att kroppens immunförsvar förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Typ 1-diabetes kan dock uppkomma i alla åldrar och det finns ett flertal personer över 30 år som insjuknar i typ 1-diabetes.

Vid typ-1 diabetes kommer insjuknandet på några veckor, med symptom som viktnedgång, ökad törst och stora urinmängder. Sjukdomen utgör omkring 10 procent av alla diabetesfall i Sverige. Typ 1-diabetes är ett kroniskt tillstånd och kräver behandling med insulin.

Oupptäckt typ 2-diabetes Typ 2-diabetes kallades tidigare åldersdiabetes och drabbar vanligen personer över 40 år men i dag insjuknar även yngre personer. Att allt fler yngre personer insjuknar i typ 2-diabetes beror på att kraftig övervikt blivit vanligare.

Typ-2 diabetes beror på en okänslighet för insulin, så kallad insulinresistens, och är ofta förenat med besvär som högt blodtryck, höga blodfetter och övervikt. I ett tidigt stadium kan typ 2-diabetes gå tillbaka. Viktnedgång, ökad muskelmassa och ändrade kostvanor som minskar kraftig övervikt leder till en ökad insulinkänslighet och förbättrar, ibland normaliserar, blodsockret.

Ovanliga symtom diabetes

Typ 2-diabetes kan vara oupptäckt i många år och ett av de första symptomen kan vara en hjärtinfarkt. Det här är diabetes De två huvudsakliga typerna av diabetes är typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. På senare tid har flera forskargrupper föreslagit ytterligare diabetesgrupper, framför allt baserat på olika karaktärsdrag och risk för komplikationer, men den sedan länge rådande internationella uppdelningen i typ 1 och typ 2 gäller fortfarande Typ 1-diabetes Typ 1-diabetes kallades tidigare barn- eller ungdomsdiabetes.

Sjukdomen utgör omkring 10 procent av alla diabetesfall och påträffas främst hos barn och ungdomar. Oftast rör det sig om en ung, normalviktig person som insjuknar relativt akut. Den här formen av diabetes kan man få redan strax efter födseln men den kan även debutera hos äldre och gamla personer.

Typ 1-diabetes innebär att kroppens egen insulinproduktion helt, eller nästan helt, har upphört. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, som innebär att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln.

På sikt leder detta till total insulinbrist. Typ 2-diabetes Typ 2-diabetes kallades tidigare åldersdiabetes. Sjukdomen drabbar vanligen personer över 40 år och risken att insjukna ökar dramatiskt ju äldre man blir. I dag ser man emellertid att sjukdomen går ner i åldrarna och att såväl barn som tonåringar drabbas.

Vid typ 2-diabetes är cellernas känslighet för insulin nedsatt, så kallad insulinresistens. Det innebär att cellerna inte kan ta upp socker från blodet i normal utsträckning. Kroppen försöker kompensera detta genom att öka produktionen av insulin och inledningsvis stiger halterna av både socker och insulin i blodet.

Detta leder till att sockerhalterna i blodet stiger och typ 2-diabetesen är ett faktum. Insulinresistens är ofta förenat med blodfettsrubbningar, högt blodtryck och bukfetma, det så kallade metabola syndromet, och medför en ökad risk för sjukdomar i hjärta och kärl.

Behandling diabetes Mat, medicin och motion är de instrument en person med diabetes använder för att påverka sitt blodsocker. Insulinbehandling av diabetes För närvarande måste alla med typ 1-diabetes få daglig insulinbehandling. Under senare år har det blivit allt vanligare att även personer med typ 2- diabetes måste ta insulin dagligen.

Insulinet ges i form av injektioner, vanligtvis med speciella insulinpennor. För att undvika svullnad i fettlagret under huden varieras injektionsstället. Insulinpumpar levererar insulin kontinuerligt till under huden och är vanligt vid barn- och ungdomsdiabetes men kan även vara ett alternativ för typ 2-patienter som måste ha insulin och har dålig glukoskontroll.

Tablettbehandling av typ 2-diabetes Typ 2-diabetes kan ofta hållas under kontroll genom näringsriktig kost och ökad motion. I många fall krävs emellertid även läkemedelsbehandling. Det vanligaste läkemedlet metformin sätts ofta redan in vid diabetesdiagnos.