Hur svårt är mist

Publicerad: Uppdaterad: Svår sorg ger sämre hälsa Bild: Rubrik: Sorg är en av få känslor som inte har en biologisk nytta. Foto: Getty Images. Att drabbas av svår sorg innebär både psykiska och fysiska hälsokonsekvenser för den drabbade som kan ta decennier att läka.

Man kan till och med dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av en svår sorg, något som vi i Sverige inte är särskilt bra på. Text: Fredrik Hedlund för Medicinsk Vetenskap nr. Till exempel ilska, rädsla eller lust som hjälper oss att försvara, fly eller föröka oss.

Men för sorg finns ingen sådan biologisk nytta. I stället förklarar forskarna sorgen som kärlekens baksida. Bild: Rubrik: Professor Ulrika Kreicbergs. Foto: Privat bild. Om man älskar någon, om man har starka band, så blir ju också sorgen stor vid en förlust, säger Ulrika Kreicbergs , professor i palliativ vård av barn och unga vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm samt docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa , Karolinska Institutet.

Hon har i många år studerat familjer som har förlorat ett barn. Något som påverkar dem både djupt och länge. I sina studier kan hon visa att fortfarande fyra till sex år efter förlusten lider föräldrarna av ångest och depression i klart högre utsträckning än föräldrar som inte har förlorat ett barn.

Först efter sju till nio år börjar de må ungefär som andra föräldrar som inte har mist ett barn, säger hon. Ulrika Kreicbergs hänvisar till en större dansk registerstudie omfattande över en miljon föräldrar som visar att föräldrarna till ett barn som avlidit har 60 till 80 procents högre risk att bli inlagda för psykiatriska diagnoser, där mammorna har den högre risken, samt 40 procent högre risk att själva dö under de första 18 åren efter förlusten av ett barn jämfört med föräldrar som inte har förlorat ett barn.

Att det går att dö av sorg är alltså ett medicinskt belagt faktum. Mekanismerna bakom den ökade risken att dö är flera. Dels är det de psykologiska effekterna som leder till ångest och depression som i sin tur ökar risken för självmord.

Dels finns det mer direkta biologiska effekter som Dang Wei , forskare vid Karolinska Institutet har undersökt. Bild: Rubrik: Postdoktor Dang Wei. Foto: Stefan Zimmerman. Olika biomarkörer frisätts som ger inflammation, högt blodtryck, hög hjärtfrekvens och låg hjärtvariabilitet.

Dessa förändringar ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, säger han. Så det finns en koppling, säger Dang Wei. Han har använt sig av både det svenska och det danska födelseregistret och analyserat över 6,7 miljoner föräldrar som fick barn mellan och Han kan visa att föräldrar som förlorat ett barn hade en signifikant högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och hjärtinfarkt.

Risken är allra störst veckan efter dödsfallet då de sörjande föräldrarna har nästan fyra gånger så hög risk att drabbas av en hjärtinfarkt jämfört med föräldrar som inte har förlorat ett barn. Risken är något högre bland föräldrar vars barn avlidit av någon hjärt-kärlsjukdom, vilket kan visa att hjärtrisk finns i släkten, men även för föräldrar vars barn avlidit av andra orsaker finns en tydlig riskökning att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och hjärtinfarkt.

Med tiden avtar risken, men trots en uppföljningstid på över 20 år går risken inte ner till noll. Anledningen till att den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdom dröjer sig kvar så länge menar Dang Wei beror på en kombinationseffekt. Den direkta fysiologiska chockeffekten ökar risken omedelbart efter dödsfallet, medan de psykologiska effekterna påverkar över längre tid.

Föräldrar som drabbas av depression och ångest efter sitt barns död tappar ofta fokus på sitt eget liv. De slutar att ta hand om sig, de motionerar mindre, de äter sämre, vissa börjar röka, andra dricker mer alkohol. Detta resulterar i sekundära fysiologiska effekter som också ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Och eftersom de psykologiska effekterna finns kvar under många år blir följdeffekterna av dem ännu mer långvariga. Att förlora ett barn Både Dang Wei och Ulrika Kreicbergs pekar också på det något paradoxala att det i dagens västvärld sannolikt är ännu tuffare att drabbas av sorgen efter ett förlorat barn än vad det var tidigare.

Jag tror att vår okunskap om sorg gör den ännu svårare att bära, säger Ulrika Kreicbergs. Det märks också när föräldrar som har mist ett barn träffas på olika nätverksträffar. Då har de ett helt annat språk och sätt, berättar hon. De garvar, badar bastu och dricker bärs.

Ulrika Kreicbergs studier av föräldrar som har mist ett barn utgår ifrån stora nationella undersökningar och visar att sorgen drabbar föräldrarna relativt lika och det är svårt att peka på några tydliga könsskillnader. Däremot hanterar män ofta sin sorg annorlunda än kvinnor.

Ibland kan de hitta till exempel en tennispartner och hantera sin sorg så, säger Ulrika Kreicbergs. Men hon pekar på att ensamstående män, till exempel efter en skilsmässa efter förlusten av barnet, ofta glöms bort. Bild: Rubrik: Foto: Getty Images.

Några som också lätt glöms bort vid ett barns dödsfall är syskonen till det döda barnet. Samtidigt har de kanske inte blivit sedda på tre år eftersom deras bror eller syster har haft en hjärntumör, säger Ulrika Kreicbergs. Hon berättar att syskon ofta undviker att prata om sitt döda syskon eftersom de vill skydda sina föräldrar, men samtidigt bidrar detta till en ökad risk för psykiska effekter genom att de inte pratar.

För att se om det går att undvika detta pågår en studie där man tar ett nytt grepp om frågan. Vad har du inte sagt tidigare? Kan vi hjälpa dig att säga det till din familj?. Hon har tidigare visat att föräldrar som pratade om sina problem under barnets sjukdomstid samt de som fick psykologstöd under barnets sista levnadsmånad i betydligt högre utsträckning hade bearbetat sin sorg jämfört med de som inte fick den typen av stöd.

Men i Sverige är hanteringen och vården av sörjande familjer långt ifrån optimal. Det finns ingen systematisk plan för hur stöd ska ges, tvärtom så har stödet nedmonterats.

Body mist dam

Sedan det här efterstödet — var ska det komma från? Är det vården, öppenvården, Barncancerfonden, kyrkan eller varifrån? Här finns det ett glapp. Och ännu värre är det för syskonen. Skolan har inte mycket att komma med och de är för friska för BUP. Det är svårt att hitta rätt forum för dem, säger Ulrika Kreicbergs.

Framsteg utanför Sverige I andra länder har man kommit längre. Det är viktigt att lärarna vet det, att fotbollslaget vet det och så vidare. Med kunskap kan vi underlätta för dessa barn och deras föräldrar, säger Ulrika Kreicbergs. Något sådant finns inte i Sverige än.

Hon berättar att Barncancerfonden har startat ett stöd som riktar sig till familjer som har mist ett barn där de får ta del av samtal mellan en familj, en forskare och en terapeut, för att senare prata i slutna grupper. Släktingar och vänner kan också bidra mycket och studier visar att det egna sociala nätverket har en starkare positiv effekt än det professionella.

Många klarar sig även bra med sitt eget sociala nätverk, men det är svårt för vården att veta vilka som har ett bra socialt nätverk och vilka som inte har det. Därför behöver psykologiskt stöd erbjudas till alla, menar hon. Så hjälper du någon med svår sorg Att stötta en person som har drabbats av sorg behöver inte vara komplicerat.

Hjälpa med praktiska saker. Klippa gräset, laga mat eller göra annat som underlättar det praktiska i livet. Ta kommandot och organisera hjälpen för familjen. Många önskar sig en kontaktperson som kan styra upp vem som ska göra vad och när. Det gör det också lättare för alla som vill bidra.

Vara där och lyssna. Personer som har drabbats av sorg vill ofta prata om sin upplevelse. Men ibland vill de inte det. Visa att du finns där och är beredd att lyssna, men låt den drabbade styra. Ibland är det bättre att prata om vädret.

Fysisk aktivitet. Hålla sig aktiv kan hjälpa mot både psykiska symtom och symtom från hjärtat. Men den som precis har förlorat en familjemedlem har ingen större lust att motionera. Vänner och familjemedlemmar kan därför hjälpa genom att stimulera till att gå ut på en promenad då och då.

Relaterad läsning.