Brist på sköldkörtel

Diagnostisering av hypotyreos Hypotyreos diagnostiseras oftast i primärvården med hjälp av blodprov. Om de blodprov du tagit inte visar något men du fortfarande har besvärande symtom, bör du få fortsatt utredning — oavsett om problemet är hypotyreos eller något annat.

Om du har symtom som tyder på låg ämnesomsättning eller upptäcker att sköldkörteln är förstorad eller svullen bör du kontakta din vårdcentral för undersökning och provtagning. Vid hypotyreos höjs vanligtvis halten av TSH i blodet. TSH är hormonet som hypofysen utsöndrar för att få sköldkörteln att producera sköldkörtelhormon.

Vid primär overt hypotyreos är TSH-värdet förhöjt samtidigt som fritt T4 ligger under nedre referensvärdet. Om TSH-värdet är förhöjt men fritt T4 ligger inom referensintervallet så kallas det subklinisk mild hypotyreos. I början av sjukdomen är nivån av fritt T3 fortfarande normal, men sjunker senare under referensintervallet.

Man kan ha alla eller bara en av dem. TRak anses mest förekomma vid autoimmun hypertyreos, men förekommer ibland vid autoimmun hypotyreos. TSH-halten i blodet har i forskning inte visat sig ha något samband med hur allvarliga symtom patienten har: person A med TSH på 35 kan ha mindre allvarliga och långvariga symtom än person B med TSH på 5.

Eftersom TSH-koncentrationen uppvisar en viss dygnsvariation högst värden nattetid och lägst sen eftermiddag är det en fördel om eventuell uppföljning av en patient sker vid samma tidpunkt på dagen.

Hypotyreos magproblem

Finnålsundersökning Autoimmun hypotyreos kan påvisas genom finnålsundersökning: man sticker en nål i sköldkörteln och analyserar cellerna för att se om immunsystemet har angripit dem. Ultraljud Med ultraljud kan man undersöka sköldkörteln för att se om den är förstorad struma , förminskad atrofi eller om det finns knölar.

Ärftlighet Uppgifter om familjen är viktigt för diagnos: har farmor och pappa hypotyreos så är det sannolikt att man själv har det om hypotyreossymtom finns. Dela sidan Behandling av hypotyreos Senast uppdaterad: 3 april Hypotyreos behandlas genom att ersätta bristen på hormon med läkemedel som innehåller sköldkörtelhormon, så kallad substitutionsbehandling.

Behandlingen är oftast livslång. När behandlingen är inställd bör den följas upp vid årliga läkarbesök. I de allra flesta fall är hypotyreos kronisk och medicineringen är livslång, men man kan bli helt fri från besvär. Behandlingen bör vara individanpassad och målet är att man ska bli symtomfri.

Det kan ta tid att nå ett friskt tillstånd, men acceptera inte att må kroniskt dåligt av din hypotyreos. Be din läkare att prova olika behandlingar om du har kvar symtom. Det är din rätt som patient! Tänk på att tala med läkare eller apotekspersonal innan du använder sköldkörtelhormon om du lider av någon form av hjärtsjukdom eller har nedsatt funktion i binjurarna.

Levotyroxin är ett prohormon som kroppen omvandlar till T3 som är det aktiva hormonet. En frisk sköldkörtel utsöndrar framför allt T4, men även en mindre mängd T3 som kan variera under dygnet och efter behov. Behandlingen med T4 bygger på antagandet att kroppen omvandlar T4 till optimala nivåer av T3 och på så sätt kompenserar för den direkta förlusten av T3 från sköldkörteln.

Vid levotyroxinbehandling startar man ofta med en lägre dos mikrogram som ökas successivt tills man når en för individen lagom dos. Detta för att kroppen, som kanske vant sig vid långvarig sköldkörtelhormonbrist, annars kan reagera dåligt. Rätt dos är uppnådd när hypotyreossymtomen försvinner.

Vid autoimmun hypotyreos fortsätter immunförsvaret att gradvis förstöra sköldkörteln och ibland kan man behöva höja dosen över åren. Exakt vid vilket TSH man bör ligga är individuellt och vissa personer behöver ligga något under eller över behandlingsmålet för att må bra.

Medicinen tas fastande på morgonen alternativt på kvällen timmar efter måltid. En av orsakerna kan vara otillräcklig omvandling av T4 till T3. Enligt europeiska och svenska rekommendationer kan man då prova att lägga till liotyronin Liothyronin till behandlingen med levotyroxin, så kallad kombinationsbehandling.

Samtidigt är det även viktigt att utreda och behandla andra möjliga orsaker till symtomen. Vid kombinationsbehandling startar man oftast med tillägg av en liten dos T3 mikrogram samtidigt som T4 dosen kan men inte alltid behöva sänkas något minus 12, mikrogram.

Slutdosen justeras efter behandlingens effekt tillsammans med provsvar. Eftersom T3 omsätts mycket snabbare i kroppen än T4 rekommenderas att man delar upp T3-dosen på tillfällen under dagen, till exempel morgon, tidig eftermiddag och kväll.

Man får då en jämnare koncentration av T3 i blodet. Det är annars vanligt att kvoten hos personer som behandlas med T4 är lägre än hos sköldkörtelfriska högre andel T4 och lägre andel T3 än vad som är normalt och att personer som behandlas med NDT istället har en onormalt hög kvot högre andel T3 och lägre andel T4 än vad som är normalt.

Och att den var så seriös gjorde att jag ville bli medlem. För det kändes som ett seriöst förbund. Inte ett skitsnackarförbund, utan det här var kunskap och de ville verkligen att det ska vara lika för alla. Inte bara de som skriker högst. Och inte bara de som har mest pengar.