Barnlöshet tär på förhållandet
Du ogillar detta T90 skrev följande: Förstår att det måste varit och är fruktansvärt tufft : visste inte att man kunde behöva få cellgift efter utomkveds, varför får man det? Kan det påverka att det tar tid att bli gravid igen? Jag blev själv illa bemött av vården och mådde jättedåligt psykiskt Var suicid ett par gånger.
Inte heller jättelätt för sambon att hantera Så att du mådde och än mår dåligt kan jag verkligen förstå. Å Så sjukt när sexet blivit ett tvång för att få till det man vill och inte för att man har lust. Oavsett hur mycket man älskar barnen i sin närhet kan det bli för tufft.
Det väcker så otroligt många känslor. Måste vara tufft för din sambo att hantera de känslorna hos dig med såklart : jag jobbade med bebisar när allt hände. Det gick inte så bra kan jag säga. Jag grät både till och från jobbet. Är inte kvar där. Man är inte mer än människa Tack för dina gratulationer, vi är försiktigt optimistiska.
Jag kan dra hela min historia. I slutet på februari hade jag min sista mens innan utomkvedshavandeskapet. Sen i mars kom min mens igen som vanligt det som jag trodde var min mens men som aldrig slutade. Hade inte tid att reflektera över det så mycket, tänkte att det berodde på stress.
Efter 3 veckor av svagt blödande började jag googla runt och jag läste gravid på flera ställen. Den 10 april tog jag ett test och det var positivt. Hade normala symptom, dock osäkert i vilken vecka jag var eftersom min? Här blödde jag alltså fortfarande.
Fick komma på vul den 19 april där bm konstaterade inga tecken på graviditet, det kan vara utomkveds eller så är det för tidigt för att se. Skulle ta blodprov samma dag. Nästa vecka tillbaka för nytt vul eftersom hcg i blodet stigit, fortfarande bm såg ingenting på vul.
Jag sa att jag har haft smärtor i vänstra sidan av magen. Här fortfarande blödningar varje dag. Den dagen blev min bm orolig över mig och skickade mig till kvinnokliniken för att ev opereras.
Försöka bli gravid
Jag blev jätterädd och ringde min sambo som följde med mig dit och var med på allt. Där gjordes vul igen, flera olika blodprov, jag fick smärtstillande, och blev sen hemskickad. Läkarna sa till mig att om jag får minsta lilla ont, ska jag åka in till akuten, eftersom det kan vara en inre blödning och jag kan dö.
Fick en ny tid till veckan därpå, och dom dagarna där emellan gick jag bokstavligen på nålar. Inväntade en inre blödning typ. Sov oroligt, ingen aptit, ville inte gå ut pga rädsla Bara blödningar fortfarande, nästan 2 månader senare.
Sista besöket hos kk så tog jag beslutet att ta cellgiftet Metotrexat för att avsluta den onormala graviditeten. Då slutade jag blöda omedelbart. Lämnade blodprov varannan dag i ca v minns ej tills dom en dag ringde mig och sa att hcg är på 0 och det är avslutat.
Skulle dock vänta 1 månad från jag tog cellgiftet 9 maj innan vi började försöka igen. Fick mensen tillbaka 9 juni, sen har vi försökt en gång, men jag är säker på att det inte tog sig. Nu inväntar jag mens så vi kan försöka igen. Det blev lite långt men det var hela min historia.
Lite annorlunda än andra som jag pratat med som kroppen tog hand om det själv Anonym KM.