Självförsörjningsgrad på finska

Livet på landet Egen odling tryggar Finland Finland är självförsörjande på livsmedel till 80 procent och har stora lager av mat för krissituationer. Sverige importerar hälften av den mat vi äter och på bara några dagar med stängda gränser skulle butikshyllorna i storstäderna gapa tomma.

Land åkte till Finland för att ta reda på orsaken. Det är något som vi inte vill uppleva igen, säger Mats Nylund, Svenska folkpartiet, och medlem av riksdagens jord- och skogsbruksutskott. Finlands geografiska läge gör att den finländska bonden har de högsta produktionskostnaderna inom EU.

Redan vid förhandlingarna om EU-medlemskap var de finländska politikerna tydliga med att man ville värna det egna jordbruket.

Läs också: Så här mycket behöver en familj odla för att bli självförsörjande Starkt jordbruksstöd I dag får jordbruket stöd på cirka 1,7 miljarder euro, nästan 17 miljarder kronor. Cirka 1 miljard euro är egna pengar medan resten kommer från EU.

För ett genomsnittligt finländskt jordbruk utgör stöden ungefär en tredjedel av omsättningen. Små jordbruk i hela landet De finländska jordbruken är generellt sett mindre än de svenska och spridda över hela landet. Efter andra världskriget fick evakuerade karelare en liten jordlott var som de odlade upp.

Det här skedde samtidigt som de flesta andra länder i Europa gick i rakt motsatt riktning - mot färre och större gårdar. Genom jordbruksstödet når ganska stora penningströmmar ut till glest befolkade områden och påverkar många byars och mindre kommuners livskraft, säger Nylund.

Läs också: Minister Sven Erik Bucht S ger Land-läsarna svar om landsbygdens framtid Stora beredskapslager Finland håller också stora beredskapslager av bland annat brödsäd för krissituationer och det gynnar också det egna jordbruket.

Beredskapslagren står som symbol för vår syn på matproduktion, självförsörjning och krisberedskap. Växande intresse för lokalproducerat Nio av tio finska konsumenter köper närproducerad mat minst en gång i veckan. Den främsta orsaken är att man vill stödja lokala företag, på andra plats kommer att man vill veta var, hur och vem som producerat maten och på tredje plats att maten är färsk och producerad med mindre miljöpåverkan.

Det visar en undersökning från Åbo universitet. Mats Fors.