Alkoholism är absolut ingen sjukdom på

Transkribering av Dricker du för mycket? Det kan räcka med att dra ner på drickandet för att stoppa ett beroende. I snitt krävs två försök. Och det finns flera olika effektiva läkemedel som kan vara till hjälp. Det är tre exempel på resultat från forskningen om alkoholberoende som många inte känner till, menar psykologen och forskaren Sara Wallhed Finn.

Poddavsnittet publicerades 17 november Här kan du läsa intervjun i textform istället för lyssna. Detta är en transkribering av intervjun i avsnitt 81 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna. Andreas Andersson: Sara Wallhed Finn är psykolog och forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet.

Hennes forskning handlar om utveckling, effekter och långtidsutfall av insatser med syfte att förebygga och behandla alkoholproblem och främst med fokus på individer med måttlig svårighetsgrad av beroendetillstånd. Hon arbetar också vid Riddargatan 1, som är en mottagning för alkohol och hälsa vid Beroendecentrum Stockholm.

Första frågan till henne lyder: Vad innebär det att riskbruka alkohol? Sara Wallhed Finn: Riskbruk eller lågriskkonsumtion är inte en diagnos, utan ett begrepp vi brukar använda för att beskriva när man dricker på en nivå som vi vet kan vara skadlig för hälsan över längre tid.

Det har kommit nya råd nu kring lågriskkonsumtion som säger att man bör hålla sig under tio standardglas i veckan som kvinna och man. Ett standardglas motsvarar tolv gram alkohol. I en vinflaska går ungefär sex standardglas.

Cecilia Odlind: Lite drygt en och en halv vinflaska. Sara Wallhed Finn: Per vecka. Man bör heller inte överskrida att dricka mer än fyra glas per tillfälle. Det brukar vi kalla intensivkonsumtion som också är associerat med viss förhöjd skaderisk.

Cecilia Odlind: Nu gör man alltså ingen skillnad mellan män och kvinnor längre? Sara Wallhed Finn: Nej, man gör inte det. Man har tittat över forskningsrönen som har kommit och kommit till slutsatsen att det ska vara samma rekommendationer för båda könen.

Cecilia Odlind: Vilka effekter har alkohol på vår hälsa? Sara Wallhed Finn: Alkohol är en liten molekyl som är både vatten- och fettlöslig. Den har ett väldigt brett skadepanorama och är associerat med ett sextiotal olika diagnoser, faktiskt, som antingen direkt orsakar eller kan förvärra när man dricker över de här nivåerna.

Cecilia Odlind: Ett sextiotal? Sara Wallhed Finn: Precis. Alkohol är och stökar i ganska stora delar av kroppen. Cecilia Odlind: Till exempel? Sara Wallhed Finn: Levern brukar vara mest känt, hjärnan, blodtryck, vi blir infektionskänsliga. Det som det har kommit mycket ny forskning kring senaste åren är en högre cancerrisk även vid ganska måttliga konsumtionsnivåer.

Cecilia Odlind: Alla möjlig cancrar, eller? Sara Wallhed Finn: Egentligen där alkohol passerar kroppen. Från mun, svalg, tarm, mage och liknande. Cecilia Odlind: Vad sa du om blodtrycket? Sara Wallhed Finn: Man kan få förhöjt blodtryck av att dricka mycket alkohol.

Cecilia Odlind: Man har ju också hört att det kan ge bättre hälsa att dricka en måttlig mängd alkohol. Sara Wallhed Finn: Det har rapporterats historiskt att man kan se en viss minskad sjuklighet och dödlighet bland de som dricker måttligt.

Här kan vi också ha svårigheter med att vi inte kan kontrollera alla faktorer, så det kanske inte är just att man dricker alkohol som är den skyddande effekten. Det finns vissa rön fortfarande kvar kring skyddande effekter kring hjärt- och kärlsjukdomar.

Då är det alkoholkonsumtion på en väldigt låg nivå. Det kom en stor studie i The Lancet för några år sedan där man också slog fast väldigt tydligt att väger man de skadliga effekterna av alkohol mot de här tänkta skyddande effekterna så väger de skadade effekterna över så mycket så att man inte kan rekommendera alkohol på någon nivå som skyddande.

Man tänker sig att för varje glas man dricker är det en ökad skaderisk för hälsan, men att risken är ganska låg om man är fullt frisk och håller sig under tio standardglasen i veckan. Cecilia Odlind: Du har fått en lyssnarfråga: I många fall är det som att hjärnan blir kidnappad när den drabbade dricker och konsekvenserna kan bli svårare och svårare både för den drabbade och dess omgivning.

Vad är det som händer i hjärnan när det kickar till? Sara Wallhed Finn: Det som händer när vi dricker alkohol är ju att belöningssystemet aktiveras så att man får ett initialt välbefinnande och liknande, när man dricker.

Cecilia Odlind: En annan lyssnarfråga: Är alkoholriskbruk en sjukdom? Sara Wallhed Finn: Det är det inte som jag sa från början så är ju alkoholriskbruk eller det som brukar kallas lågriskkonsumtion, inte en sjukdom och inte en diagnos, utan ett begrepp som beskriver en konsumtionsnivå som vi vet på sikt kan leda till skadliga hälsokonsekvenser Cecilia Odlind: Kan alkoholmissbruk vara en sjukdom?

Sara Wallhed Finn: Den termen försöker vi sluta använda. Missbruk finns kvar som term inom socialtjänsten i nuläget. Men även där diskuterar man att försöka sluta använda den för att det är en så stigmatiserad term. I hälso- och sjukvården finns diagnosen är skadligt bruk och beroende och det är de vi vill använda.

Cecilia Odlind: Är alkoholberoende en sjukdom? Sara Wallhed Finn: Alkoholberoende är en sjukdom. Cecilia Odlind: Okej. Får det några konsekvenser att man skiljer på när det är en sjukdom och inte? Sara Wallhed Finn: Tänker du i relation till att det skulle vara ett missbruk eller?

Cecilia Odlind: Nu tänkte jag väl kanske mer på att man gör den här skillnaden, men det kanske bara en definitionsfråga att man har ett riskbruk som kan leda till ett beroende. Sara Wallhed Finn: Beroendet har ju i ICD kriterierna, som är den diagnosmanual vi använder i hälso- och sjukvården i Sverige, definierats enligt sex olika kriterier.

Bland annat att man dricker mer än man tänkt sig, man har utvecklat tolerans till alkohol, man kanske känner abstinens när man skär ner eller avstår, man dricker också på ett sätt som är skadligt för en. Uppfyller man minst tre av de här kriterierna under det senaste året, då uppfyller man diagnosen för alkoholberoende.

Sedan kan alkoholberoende se väldigt olika ut för olika personer. En del har en mer måttlig grad av beroendeutveckling och andra har en svårare grad. Cecilia Odlind: Ens drickande drabbar även omgivningen, men vilka andra problem kan härledas till riskbruk av alkohol?

Vilka är de typiska varningssignalerna? Sara Wallhed Finn: Det som många rapporterar som de brukar oroa sig för är kontrollförlust av olika slag. Att man dricker mer än man har tänkt sig eller att det är svårt att avstå.

Man tänker sig att man vill avstå en kväll, men det är svårt. Många kan också rapportera att man tänker mycket på alkohol, man har en längtan efter att dricka, men att sug efter att dricka. Plus att det börjar oftast orsaka olika negativa konsekvenser för en, som att omgivningen reagerar eller liknande.

Cecilia Odlind: Visst är det så att unga i dag dricker betydligt mindre än tidigare? Sara Wallhed Finn: Det gör de. Där har trenden vänt faktiskt. Bland niondeklassare idag är det en majoritet som inte dricker alkohol Cecilia Odlind: Vet man vad det beror på?

Sara Wallhed Finn: Det är till väldigt stor del fortfarande en gåta. Det som forskare här vid KI, Jonas Raninen, bland annat bedriver forskning kring är för att försöka klarlägga vad det här kan höra ihop med. Det man har sett är att föräldrars ändrade inställning till ungas drickande kan påverka att föräldrar är mer restriktiva.

Sen är det i stort väldigt okänt.

Permanenta skador av alkohol

Man ser samma fenomen över stora delar av västvärlden, men vi vet inte riktigt varför unga dricker mindre. Cecilia Odlind: Skulle vara uppmuntrande om det var så att det berodde på att vi har informerat och att vi vet mer om de skadliga effekterna och att det är kommunikation som har lett till att unga avstår.

Sara Wallhed Finn: Ja och det verkar kanske inte vara hela svaret, att skolinformation eller liknande skulle påverka eftersom det är en sådan trend som man ser över så många olika länder. Det verkar vara någonting annat som har hänt i den här generationen.

Cecilia Odlind: Man får en känsla av att det inte är riktigt lika coolt. Sara Wallhed Finn: Jag håller med. Där tänker jag att förhoppningsvis får vi reda på mer kring det över över tid och också få veta hur de här ungdomarna, hur det blir när de går in i vuxenlivet.

Cecilia Odlind: Man skulle hoppas att de tar med sig den låga alkoholkonsumtionen hela livet. Sara Wallhed Finn: Verkligen. Det man har sett är att det har skett en viss polarisering. De som avstår verkar det gå ganska bra för. De mår bra psykiskt och de klarar skolan på ett bra sätt.

De verkar inte heller använda narkotika i större utsträckning än andra. Cecilia Odlind: Hur ser det ut i världen då? Sara Wallhed Finn: I Europa har vi den högsta alkoholkonsumtionen i världen. Det man ser ofta som händer är när länder går från att ha varit låginkomstländer till att få ett ökat ekonomiskt välstånd är det väldigt viktigt att komma in med alkoholpolicy.

Höga priser vet vi är effektivt för att hålla nere alkoholkonsumtionen, minska tillgängligheten till alkohol som vi har i Sverige med Systembolaget, till exempel. Det är en känslig period när det ekonomiska välståndet ökar så brukar också alkoholkonsumtionen öka i populationer.

Cecilia Odlind: Men ökar det eller minskar i världen? Sara Wallhed Finn: Generellt skulle jag säga att jag faktiskt inte vet.